De senaste veckorna har media rapporterat att de svenska bönderna går på knäna. Så låt oss tala mjölk, du och jag. Eller mer korrekt uttryckt: mjölkdryck. För mycket av det som idag saluförs som mjölk i affärerna har ganska lite gemensamt med den äkta mjölken; den orörda de kalcium- och vitaminrika mjölken.  Men vi vill så gärna tro på ediktet att mjölk ger starka ben och de glorifierade bilderna på svartvita kossor strosande på gröna ängar, trots att sanningen är en annan.  

 

Sett till vad vi konsumenter har till vårt förfogande i butikerna, så kan mejeriprodukter så gott som vara anses vara en synonym till Arla. Företaget som idag kontrollerar hela 70% av den svenska mjölkmarknaden, med allt från mjölk och yoghurt till ost och keso. Allsmäktigt inom mejeribranschen här i landet, vilket är beklagligt då företaget är danskt. Att de dessutom sysslar med systematiska prisdumpningar i ett försök att driva mindre mejerier i konkurs gör inte saken bättre...

 

Omkostnaderna för att bedriva mjölkproduktion har de senaste åren stigit, som ett resultat av att spannmålspriserna rusat uppåt. Detta till trots så har arla svarat genom att betala bönderna mindre för mjölken. Ologisk ekvation. För varje liter får bonden idag runt 3,50:-. Så det enda sättet bönderna kan göra för att hålla liv i sitt jordbruk är att öka inkomsten; gården måste producera mer mjölk. Detta uppnås dels genom att öka antalet kor, men också se till att varje kossa ger mer mjölk.

 

I takt med att gården expanderar blir logistiken allt svårare. Att tillhandahålla grönbete till 25 kor betydligt enklare än till 125 stycken. Dessutom har förmodligen bondens markarealer inte vuxit, ut endas ladugård och antalet kossor. Han har inte längre kapacitet att hålla sina kor på grönbete. För att kunna förse sina kossor med mat är bönderna tvungna att hitta alternativ näring. Med sina små marginaler är bönderna tvungna att se sig om efter det billigaste alternativet. Importerat kraftfoder, gärna med inslag av några procent soja då proteintillskottet genererar i mer mjölk, är billigare än närodlat grovfoder.

 

Vi känner alla till sedan barnsben att kossan har fyra magar. Att hon därför är anpassad för att äta gräs och grovfoder. Grovfoder är det som växer på vallen, och som sedan konserveras till ensilage eller torkas till hö för att lagras till föda under vinterhalvåret. Studier har tydligt visat att mjölk från grönbetande kossor har en högre kvalitet; mjölken innehåller mer fleromättade fettsyror och omega 3.

 

Nog om bonden, lite mer om mjölken. Eller mjölkdrycken som jag nämnde att den borde kallas. Nästa gång du står där vid löpmetrarna av tetraförpackningar i mejeriavdelningen, ägna en liten stund till att läsa vad som faktiskt står på mjölkförpackningen.  Du kommer här bli upplyst om att mjölken är pastöriserad, vilket innebär att den värmts upp till en viss temperatur för att ta död på skadliga bakterier och mikroorganismer. En åtgärd som lagstadgades på trettiotalet i försök att förhindra smittspridningen av tuberkulos, en sjukdom som idag är mycket ovanlig här i Sverige.  Men denna värmebehandling tar också död på näringsämnen och enzymer i mjölken. Och smak. Märk väl att en laktosintolerant person skulle kunna njuta av ett glas opastöriserad mjölk, då enzymet laktras, det som hjälper oss att bryta ner mjölksockret laktos, fortfarande är intakt. Säger en hel del om vilken skit vi utsätter vår mjölk för, inte sant?

 

Men opastöriserad mjölk är fortsatt förbjudet, trots att det hänt en hel det med tekniken och renligheten sedan trettiotalet. Livsmedelsverket hävdar att opastöriserad mjölk är en stor risk för spridandet av olika bakteriesjukdomar som listeria och ehec. Men om detta är den enda orsaken, kan vi alla ifrågasätta oss varför de senast ehec-smittorsakerna groddar, köttfärs och salami fortfarande får konsumeras. Nåväl, tills livsmedelsverket tagit sitt sunda förnuft till fånga så välj lågpastöriserade produkter, då detta inte skadar mjölken lika mycket. Villket också märks på smaken.

 

Homogenisering är en annan behandling som mjölken utsätts för. Genom hårt tryck bearbetas mjölken för att dess naturliga fettpartiklar skall finfördelas till mindre beståndsdelar. En åtgärd som vidtas för att slippa att mjölken skiktar sig så som den gjorde förr, och för att kunna kontrollera att mjölken får ”rätt” fettmängd. Detta genererar bland annat i att lättprodukterna måste berikas med vitamin A och D, då dess naturliga vitaminer gått förlorade. Dessutom känns det lite felaktig att mjölk marknadsförs som en naturlig produkt, när den på partikelnivå radikalt förändrats.

 

Men nu till hur vi kan säkerhetsställa att din mjölk gör dig gott. I den bästa av världar skulle vi alla erhålla möjligheten att hämta mjölken direkt hos vår lokala bonde. Verkligheten är dock en annan. Försök istället att:

 

Köpa ekologisk mjölk. Här finns det regler gällande djuruppfödning, grönbete och foder som gynnar kossan. En glad ko ger bra mjölk; ekologisk mjölk har visat sig innehålla betydligt mer näringsämnen än den konventionella.

Köp närproducerat. Gynna de små lokala mejerierna, Dels är det bra att de brukar marken, men de minskade transportsträckorna påverkar också miljön positivt. De flesta mejerierna har informativa hemsidor och är betydligt mer lyhörda än sina storskaliga konkurrenter.  

Välj fullfettade produkter.Den gammeldags mjölken är ohomogeniserad. Visst, du får skaka den, men vilken mjölk! Köp även riktig grädde och creme fraiche, och tag lite mindre om energiinnehållet nu bekymrar dig. För om du väljer ett lättare produktalternativ i mejerihyllan kan innehållsförteckningen, istället för bara grädde, vara fölande:

 

Kärnmjölk, skummjölk, vatten, härdat vegetabiliskt fett, vegetabiliskt fett, vegetabiliskt olja, modifierad stärkelse, emulgeringsmedel (sackarosestrar av vegetabiliska fettsyror, mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, sojalecitin), socker, stabiliseringsmedel (guarkärnmjölk, karragenan), arom, färgämne (betakaroten).

 

Nåväl. Om du nu orkat dig igenom texten så hoppas jag att det väckt en och annan tanke hos dig. Att du nästa gång du står där och skall välja mjölk, gör det med omsorg. Det är faktiskt hos oss konsumenter en början till förändring kan inledas.

 

Hordnära